26 november 2008

Wendy & Lucy - biorecension

WENDY & LUCY

Regi: Kelly Reichardt
Manus: Kelly Riechardt, Jonathan Raymond
Skådespelare: Michelle Williams, Wally Dalton, Will Patton
Land: USA
Betyg: ***
Trailer

Wendy har lämnat sitt hem i Indiana för att ta sig till Alaska, där hon har hört att det ska finnas jobb. I sin skrotiga bil, med sin älskade hund Lucy, har hon tagit sig så långt som till Oregon. I en liten stad utanför Portland tar Wendys resa tvärstopp då bilen en morgon vägrar att starta. Som grädde på moset försvinner också Lucy och Wendy skrala kassa tunnas ut allt mer under hennes försök att hitta sin hund och få sin bil reparerad.

Wendy & Lucy är i grund och botten en typisk amerikansk lågbudget-indie. Regissören Kelly Reichardt håller ner filmen och använder sig av både minimalistiskt bildspråk och minimalistiskt skådespeleri. Det passar mycket väl till det lågmälda berättandet. Historien berättas mer genom bilder än genom dialog. Tyvärr är själva historien lite platt och det inga som helst överraskningar i den. Redan efter en kvart vet jag hur den ska sluta. Nu är det egentligen inte något större problem. Detta eftersom Reichardt verkligen har någonting att säga med filmen och lyckas på ett föredömligt sätt att få fram det. Små detaljer i vissa scener lyfter filmen ett litet snäpp. Will Pattons telefonsamtal, en riktigt fin dolly-tagning i en hundgård och en riktigt misslyckad god gärning är några av de delar som gör att Wendy & Lucy kommer ett litet snäpp högre än de flesta filmer i samma stil och genre.

Filmen bärs helt och hållet upp av Michelle Williams. Hon är med i varje filmruta och drar ett ofantligt lass. Reichardt ska vara lycklig att hon fick Williams att spela rollen som Wendy, för utan hennes skådespelarinsats så hade filmen förmodligen inte fungerat. Hon spelar mer på känslor och uttryck och lyckas trots en mycket sparsam dialog att få fram precis vem Wendy är, vad hon lämnat bakom sig och vad hon hoppas finna. Övriga skådespelare finns bara med i periferin, då filmen centreras totalt runt Williams. Dock är Will Oldham minnesvärd som en av de smutsigaste människorna på film i år.

Wendy & Lucy lågmälda och minimalistiska stil är behaglig men något ospännande i längden. Tur då att filmen klockar in på endast 80 minuter. Detta är åtminstone det slutgiltiga beviset på att det är just en indie-rulle. Ingen studio gör ju filmer under 100-minuterssträcket längre…. Här räcker tiden till för att inleda, berätta och avsluta historien utan att det på något sätt känns stressat. En stark 3:a

1 kommentar:

Jesper sa...

Ah, Long time no blog!

Kul att du gillade Wendy & Lucy. Det var en av de rullar jag fick skriva om till årets program + katalog, och jag gillade den.

Kika gärna in på min blogg för kortare genomgångar av vad jag konsumerar på årets festival.