Regi: Jonathan Dayton, Valerie Faris
Manus: Michael Arndt
Skådespelare: Greg Kinnear, Alan Arkin, Steve Carell, Abigail Breslin
Releasedatum: 18 april
Betyg: ****
Familjen Hoover är svårt dysfunktionell. Pappa Richard är en misslyckad förläsare i ämnet självhjälp och man blir en vinnare. Mamma Sheryl är svårt frusterarad med sin familj och sitt liv i allmänhet. 16-årige sonen Dwayne har tagit ett tystnadslöfte tills han kommer in på flygvapnets pilotskola och har nu inte sagt ett ord på 9 månader. Den mulliga och inte speciellt talangfulla 7-åriga dottern Olive drömmer om att bli skönhetsdrottning. Farfar Ed har blivit utsparkad från äldreboendet eftersom han börjat snorta heroin och bor nu hos familjen. Till denna brokiga skara tillkommer i filmens början Sheryls bror Frank. Han är landets främsta Proust-professor och har precis försökt ta livet av sig efter ett misslyckat kärleksförhållande till en av sina studenter. Olive har tidigare kommit på andra plats i skönhetstävlingen Little Miss Sunshine i hemstaden. Nu har vinnaren diskats på grund av en incident med bantningspiller och Olive är uttagen till att tävla i den stora Little Miss Sunshine-finalen i Kalifornien. Hela familjen trycker in sig i sin gamla risiga folkabuss och beger sig mot tävlingen.
"Little Miss Sunshine" är en småsvart komedi som är mycket svår att inte tycka om. Skådespelarna är perfekta i sina roller och det syns att de verkligen gillar att jobba med det närapå lysande manuset. Filmen är mycket rolig, även om några scener på slutet bygger på nästan smärtsam pinsamhetshumor så skrattar man så att man tappar luften. Alla skådespelare är som sagt bra, men jag ger extra höga betyg till Steve Carell, från "40-year old virgin", som Frank, Greg Kinnear som Richard och Alan Arkin som farfar. Regissörerna Dayton och Faris har gjort en film som är omöjlig att inte tycka om. Sådant kan vara mycket svårt när man har en stor uppsättning i grunden trasiga karaktärer. För att tidigare i stort sett enbart ha arbetat med musikvideos så känns regissörsparet mycket kompetenta och de har verkligen lyckats att krama ut allt som går från både manus och skådespelare. Filmen mottog fyra Oscarsnomineringar, där Arkin vann bästa biroll och Michael Arndt för bästa manus.
© Tommy Ekholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar